Utvisad från paradiset kan jag inte annat än att säga vad jag tycker. Bjud påven på jordgubbstårta!

Inskrivet i kvinnans kropp är kallelsen att välkomna 

både man och barn.

Inscribed  in the woman´s body is the call 

to welcome both man and baby.

(Från det påvliga familjerådet

enligt sydsvenskan.se)

Men att betala sin existens med sin kropp

är inte det horeri Herr påve Franciskus?

Men Gud kanske hade en baktanke då han formade kvinnans kropp 

av mannens revben (eller om det var ett rävben).

Varför skulle annars påven likna kvinnor som jordgubbarna på tårtan?

Ja, inte vet jag, jag bara hoppas att det är alla sorters jordgubbar 

påven vill förgylla sina smaklökar med.

Även de som åldrats, tappat spänsten och den söta smaken.

Smaklig måltid Herr Påve och alla andra präster i Vatikanen.

Våra kristnade kroppar, utan det intatuerade budskapet 

Inscribed  in the woman´s body is the call 

to welcome both man and baby 

till ert befogade.

Kvinnans kropp till dig utgiven!  

Och skulle ni tappa huvudbonaden i måltidsakten

så fixar vi en ny av vår avtagna BH.

Gissar att det är helt okej med en kalott i B-kupa. 

Exakt rätt

Ibland lyckas man hitta exakt rätt färg,

men som vanligt blir det käppar i hjulet.

Vem farao kan sy i en tomat?

Går och hänger

I dag har jag bara gått och hängt.

Sett bladen falla 

och jag har hängt.

Ett ord på vägen

För vissa är säkerheten A och O,

men de säger inte:

- Kör försiktigt!

när de tar farväl.

De säger:

- Kör snyggt!

Inkluderar allt får jag veta.

 

Äppelskalle

Knäppskalle

Pappskalle

Äggskalle

Dumskalle

Kärt barn har många namn

och ibland måste man vara äppelskalle.

Allt för att slippa få

äppelmos av skallen.

Inte lätt att välja

Inte lätt att välja

när man får hämta ut sin cykel

efter lång och trogen tjänst

(25 år i landstinget)

Därför väljer jag inte själv.

Cykelförsäljaren får välja

(och det krävs tre stycken).

Kravlistan är:

Både kunna cykla grusväg och asfalt.

kunna transportera 10 liter mjölk,

snygg färg

och den ska passa mig,

176 cm lång i strumplästen.

Kommer hem med "mitt" val

och får höra att det där är inte en cykel som passar mig.

Jag är nämligen för gammal för denna cykel

och det räcker med max tre växlar och inte 27!

Och kanske att jag i ett svag ögonblick håller med.

För inte kan jag hitta hur man växlar,

så jag kör på en och samma växel

ett par veckor. 

Men jag kan packa!

Kan fylla cykelkorgen med 60 ägg 

eller 

10 liter mjölk mm mm

och inte nog med det.

Jag kan lasta på styret också.

Tre tavlor från Erikshjälpen

och cykla hem på en och samma växel :)

                                     

Och så kan jag cykla grusväg.

Allt behöver inte vara guld för att glimma

Ø

Det här är en helt vanlig byrå.

Sticker bara ut på ett sätt

och det är när man drar ut lådan.

Alltid varit den vanliga

som smält in i omgivningen,

tills nu.

Måste stylas om

efter att ha kommit till ett nytt hem.

Kunde inte stanna kvar 

eftersom helt plötsligt befann den sig i ett dödsbo.

Farligaste platsen man kan befinna sig på 

Dvs om man är en furubyrå.

Så det var bara för den att acceptera, 

att flytta och få en ny identitet,

om den ville överleva

Med silverfärg och beslag 

passar man inte in,

Men man sticker ut.

Precis vad jag vill ha,

en byrå med attityd.

Men när alla i familjen säger att den är ful

Känns det inte kul.

Får höra att det finns skadorisk om man ramlar och slår huvudet i ett hörn 

Har nämligen vassa beslag

Men det är inga vassa beslag

försvarar jag.

Det är knogjärn så var tyst

(om du inte vill få ett slag).

"Men morsan,

tagga ned.

Du vet väl att sticker man ut

så får man tåla höra ett och annat."

Ja det är väl så,

så man får väl vänja sig, 

för jag vill faktiskt sticka ut.

Farligt att spå sig?

I bland kommer jag på något ovanligt dumt.
Som att spå mig själv i kaffetåren (hittade ingen kaffesump).
Dröjer inte länge innan jag får svar.

Vinden blåser upp dörren som slår ned kaffekoppen
och den går förstås i kras.

....

Min tid som mamma är slut.

Inget som går att laga, vilket jag också talar om för mina barn.

Trodde jag.

Accepteras tydligen inte.

Koppen lagas av sonen med E

och titta!

Jag är mamma igen

men med sprickor i fasaden.

Precis som mammor är,

både operfekta och sårbara.