Det gör ingenting att det är mörkt när jag åker och mörkt när jag åker hem.
Jag njuter för jag lyssnar på Jan Guillous böcker Brobyggarna och Dandys.
Tänk dig en boxningsmatch där båda boxarna är helt utmattade, så att ingen har styrkan att slå det sista nockande slaget. Då kommer den tredje boxaren in i ringen, utvilad och stark och börjar slå. Inte på båda boxarna utan på en. Nu är det två mot en. Förlusten eller segern är ett faktum.
Dessa meningar får mig att förstå varför det blev ett andra världskrig. Men där är jag inte än. Har precis kommit till avslutet på det stora kriget (1:a världskriget). Berättelsen trollbinder mig i bilen och jag vill inte komma fram, vilket inte är det värsta utan att boken tar slut. Måste vänta på att höra fortsättningen om bröderna Lauritz, Oskars och Sverres liv.
Jag håller med Jan Guillou. Han är en duktig författare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar