En ledare kräver sin man, i alla fall på Norrköpings Tidningar

Jag känner att det sakta börjar krypa på mig den där känslan som kan kallas frustration. Från ett dovt morrande har jag snart samlat ihop till en hes kraxande utandning (har fortfarande lunginflammation)

Året är 2013 och månaden är juli och Norrköpings Tidningar har ännu en gång utökat sin ledarredaktion med en man.

Har förstått att ledarsidan har den uppgiften att visa vad tidningen tycker och då bör man visa med hela handen, vilket verkar kräva sin man.

Men visst släpper man fram kvinnorna i tidningen också. 

Redan på sidan tre hittar vi Anna Elvin i ett litet kåseri

För det är där kvinnorna hör hemma, i kåserierna och i bilagorna (Paus). Det är kvinnorna som skriver så att läsarna fångas kvar, fortsätter att förnya prenumerationerna och mår bra. För fortfarande är det så att det är kvinnornas uppgift att se till att alla mår bra medan mannen pekar med hela handen och säger: 

Det här tycker jag!

Eller har jag läst tidningen fel även i dag?