Att gå mot 100 %-ig jämställdhet verkar ta sin tid.
Kvotering verkar inte heller fungera eftersom kvinnor
vill komma in på sina meriter och ingenting annat.
Men varför stirra sig blind på bara bolagsstyrelser
när man kan använda kvotering för jämställdhet i andra frågor?
Tänker på ensamkommande flyktingbarn som nästan till 100 % är pojkar.
Varför då?
Kanske för att man inte ser på sin son som man ser på sin dotter.
Vem vill hjälpa en flicka, tjej eller dotter att fly?
Hur svårt kan det vara för ett land
som vill ha jämställdhet i fokus
samt har ett begrepp som heter kvotering?
Inte svårt alls om du frågar mig.
Hämta hit lika många flickor som det kommer pojkar.
Visa att vi tror på tjejerna också,
att de är vår framtid lika mycket som killarna.
Kostar pengar?
Finns en lösning.
Låt Röda Korset använda sina insamlade pengar
från returburks automaterna till att hjälpa hit tonårsflickor.
Visa att vi inte är helt pantade
i ett land där vi vill att alla ska tänka på framtiden
och panta mera.