Elden brinner, men jag är ingen häxa!

I dag är det dagen då eldarna kommer att brinna. En tradition för att skrämma i väg vintern och välkomna våren, men det fanns en tid då eldarna brann för något anna,t nämligen våra häxor. Kan vi sätta oss in i den tiden och i den fasan, när vi står bredvid elden och känner värmen? Kanske, kanske inte men om vi vill veta hur det kunde vara så kan vi läsa boken: Jag är ingen häxa av Kim.M.Kimselius, en ungdomsbok som därför passar alla som är 10+

Huvudpersonerna i boken är Theo och Ramona som kommer in i olika tidsresor. I den här boken har de kommit in i häxförföljelsens tid och snart står de anklagade för att vara häxor.

//Kom upp! Kom upp till ytan, snälla mor Anja, kved hon tyst för sig själv, utan en tanke på att mor Anja då skulle bli bränd på bål. Allt Ramona ville var att kvinnan inte skulle drunkna. Men vattenytan låg obruten. Inte ens ett klädesplagg skymtade.// //Men Ramona fick ingen tid till att sörja mor Anja. För nu grabbade hårda, grova händer tag i henne och utförde samma ritual med repen som tidigare. Snart låg Ramona fjättrad med händer och fötter sammanbundna bakom ryggen i en mycket smärtsam ställning. Hon väntade på sin tur att kastas i det kalla brusande vattnet.//

Vill du läsa något mer om häxförföljelse eller jakten att hitta syndabockar? Välkommen in på www.exsisto.webblogg.se  "Att brinna i elden"